Alla Sveriges folkhögskolor har en egen profil och inriktning på sin verksamhet. Ofta styrs skolans profil av den ideologiska bakgrund som skolans huvudman/ägare har. S:ta Birgittas folkhögskola är en katolsk folkhögskola med stiftelsen Sveriges katolska folkhögskola som huvudman.

För vår del innebär det att vi väljer att satsa på kurser som

  • hjälper människor till en andra chans i livet.
  • hjälper till med bygget av ett gott och mångkulturellt samhälle.
  • hjälper människor ut ur arbetslöshet och till fortsatta studier.

Därtill har vi valt en särskilt pedagogisk modell för vår skola. Den modellen kallas för Ignatiansk pedagogik. Denna skall prägla all vår undervisning och beskrivs nedan.

Nyckelbegrepp

Människans värdighet

Grunden till skolans verksamhet ligger i den katolska människosynen. Begreppet ”människans värdighet” går som en röd tråd igenom allt vi gör.

Existens
Centralt i den ignatianska pedagogiken är att skolorna skall skapa förutsättningar för studenterna att söka en relation till skaparen. För vår mångreligiösa skola betyder det att de existentiella frågorna präglar såväl ämneserbjudanden som undervisningen, tema och friluftsdagar.

Frihet
Individens frihet är central. Allt vårt bemötande skall präglas av respekt för individens frihet och en strävan att förmera denna.

Excellens
Excellens är ett grundläggande koncept på skolan då vi vill utmana och stödja deltagarna att excellera i att vara sig själva, att utveckla så mycket av sina begåvningar och talanger som möjligt.

Människor för andra
Människan är en social varelse. Det är i mötet med ”den andre” vi blir till. Skolans verksamhet strävar efter att deltagarnas engagemang för andra skall växa. Vi vill inspirera deltagarna att vara ”människor för andra”. I detta ligger även det nödvändiga i att respektera varandras olikheter i livshållning. Tro och kultur. Vi vill att skolan är ett bidrag till ett gott mångkulturellt samhälle.

Etik
I människans värdighet ligger även att vi väljer att leva enligt denna värdighet. Skolan erbjuder därför etik som ämne. Deltagarna skall ges möjlighet att tillsammans med andra hitta en kompass i moraliska frågor

Cura Personalis
Cura Personalis, är ett grundkoncept vad gäller personalens förhållningssätt till deltagarna. All personal har ett ansvar att visa omsorg om deltagarna och hela skolan i klassrummet och på raster.

Vad är ignatiansk pedagogik?

Den ignatianska pedagogiken kommer från jesuitorden. Det är en katolsk ordensgemenskap (gemenskap av munkar) som bedriver vad man kallar jesuitskolor. Dessa använder sig av den ignatianska pedagogiken. Jesuit är den som tillhör jesuitorden. Han är ofta också katolsk präst och är ett slags munk. ”Ignatiansk” i ordet ignatiansk pedagogik kommer från Ignatius av Loyola som 1534 grundade den gemenskap som 1540 blev till jesuitorden.

Med ”ignatiansk pedagogik” menar vi den bildningstanke, tradition och pedagogik som man finner som ett slags ”copyright identity” på skolor världen över som drivs av jesuiter eller i nära samarbete med jesuitorden. Det kan handla om det som sker i klassrummet, men lika mycket om det som sker på skolan som helhet och som är en del av utbildningen på skolan.

Ignatiansk pedagogik och dess historia

Jesuitorden eller som den egentligen heter Societas Jesu grundades alltså 1540 i Rom av Ignatius av Loyola tillsammans med några följeslagare. De var välutbildade, högt motiverade och hade förmågan att självständigt driva stora projekt i de mest skiftande miljöer och i olika delar av den då kända världen. De ställde sina tjänster till påvens förfogande och sändes ut över hela Europa och snart även delar av Afrika, Asien och Latinamerika för att verka för den katolska tron.

Inom några år hade ordensgemenskapen vuxit från en handfull till 100-tals och snart mer än 1000 män som ville ansluta sig till den nya ordensgemenskapen. Dessa behövde naturligtvis utbildning och därmed uppstod de första ”kollegierna” (1545) som skolorna kallades. Snart insåg man att bildningsbehovet i Europa var mycket stort och att den sociala misär som fanns på många ställen hade sin grund i bristande bildning.

Redan 1546 öppnade man därför ett kollegium (en skola) i närheten av Valencia där även de som inte ville utbildas till präster kunde studera. 1560 formulerar ledningen i jesuitorden i ett rundbrev till alla jesuiter att det finns två sätt att bäst hjälpa människor närmare Gud: 1) genom skolor och utbildning 2) genom bikt, predikningar och själavård.

Stor vikt lades vid att de studerande skulle ges utrymme att på olika sätt tillägna sig och internalisera kunskapen. Snarare än att professorer skulle föreläsa för passivt lyssnande studenter så strävade man efter att de studerandes aktivt deltog i undervisningen. Inlärningsprocessen berikades därför bland annat med teater (den omskrivna jesuitteatern), konst, musik och diskussionsövningar.

Idag bedriver jesuitorden 2000-3000 grundskolor, gymnasieskolor, yrkesskolor, högskolor, yrkeshögskolor och universitet världen över. Skolor som tidigare drevs av jesuiter men fortfarande bevarat sin pedagogik befinner sig så att säga i ”familjen” av ignatianska skolor.

De geografiskt sett närmaste jesuitskolorna till Stockholm är Niels Steensens Gymnasium i Köpenhamn och jesuiternas högskola för teologi, filosofi och kultur i Uppsala, Newmaninstitutet. En av de mest välrenommerade jesuitskolorna i världen torde vara Georgetown University i USA.

Den ideologiska grunden för den ignatianska pedagogiken

Ignatius av Loyola, jesuitordens grundare, utvecklade ett 30 dagars program med en rad övningar som syftade till att fördjupa människors andliga växt och gudsrelation. När vi idag talar om ignatiansk pedagogik talar vi om en pedagogisk grundmodell som har sina främsta rötter i Ignatius av Loyolas Andliga övningar. De Andliga övningarna som är den viktigaste grunden för den ignatianska pedagogiken är en 30 dagars andlig reträtt som ligger till grund för jesuitordens medlemmar. Övningarna utgör ordensgemenskapens andliga kärna och ligger till grund för dess verksamhet och val av arbetsområden än idag.

Mycket förenklat kan de Andliga övningarna (AÖ nedan) sägas handla om att hjälpa människan att återställa och leva i relation till Gud. Denna relation lever man när man tjänar Gud. Man tjänar Gud genom att i Kristi efterföljd tjäna människor. Den människosyn och syn på människans relation till Gud som kommer till uttryck i de Andliga övningarna är grunden för den ignatianska pedagogiken. Häri ligger än idag pedagogikens särart. Därför är frågan om människosynen central för att förstå den ignatianska pedagogiken.

Hos Ignatius står gudsrelationen i fokus. Denna har två grunddimensioner. Den första handlar om att människan är skapad av Gud (jfr. AÖ nr 23), vilket innebär att det finns en tanke, en mening och ett mål med den mänskliga existensen, nämligen relationen till Gud. Detta betyder att det mänskliga livet är något gott, unikt och har ett oantastbart värde i sig självt. Människan är del av något större än sig själv. Hon skall använda sin frihet att välja det som mer leder mot sitt mål och välja bort det som leder bort från det målet.

Den andra grunddimensionen är att denna relation levs i kärlekens tjänst i relation till Gud och till nästan och att kärleken inte handlar om ord och känslor utan om handling (jfr. AÖ nr 104, 114, 144ff, 230ff).

Människosynen i den ignatianska pedagogiken bygger främst på den Andliga övningarna, men även på den katolska människosynen som finns uttryckt i den katolska teologiska traditionen. I ett av Andra vatikankonciliets (1962-1965) dokument, Gaudium et spes hittar vi en nutida central text som ger uttryck för den katolska människosynen. Dokumentet utgör en av hörnstenarna i den katolska socialläran, den katolska kyrkans socialfilosofi/socialetik.

I kapitlet ”Människans värdighet”, (nr 12-22) ges en om än kortfattad så dock systematiskt framställd bild av den katolska människosynen med dess bibliska och teologiska och filosofiska rötter. Människan är skapad av Gud som Guds avbild. I detta ligger hennes kallelse, meningen med hennes existens. Nämligen att fullgöra det främsta budet att älska Gud över allting och sin nästa som sig själv (jfr. Matteusevangeliet 22:37f.).

Kapitlet kan sammanfattas i följande: Människans förnuft och frihet är centrala element i tanken på att hon är Guds avbild och detta ligger hennes värdighet. Därtill är människan till sitt väsen en social varelse och när hon lever i en kärleksfull relation till sin skapare och sina medmänniskor blir till den hon är menad att vara.

Jesuitskolornas grundhållning är att skapelsen och människan i grunden är goda. Därför skall den pedagogiska processen också beröra hela personen, skapa en känsla av att förundras över tillvaron. För att hela personen skall integrera kunskapen arbetar man pedagogiskt med skapande, fantasi, intellekt, sport, emotioner.

Aspekter av den ignatianska pedagogiken på S:ta Birgittas folkhögskola

För S:ta Birgittas del betyder detta att begreppet ”människans värdighet” är centralt för vårt arbete. Det skall genomsyra vår undervisning, vi väljer ämnen och teman i vår undervisning för att utifrån olika perspektiv belysa och arbeta med vad det är att vara människa. Vad betyder människans värdighet för den enskilde deltagaren, hur kan man leva det, vad betyder det för samhällsengagemanget?

Detta är också det första skälet till att skolan valt att fokusera på Allmän kurs. Vi ser att denna kurs på ett tydligt sätt ger deltagarna en möjlighet att så utveckla sina liv att de har större möjligheter att gestalta sin egen värdighet.

Vi på S:ta Birgittas folkhögskola ser även nedanstående aspekter av den ignatianska pedagogiken som centrala för vår verksamhet:

Människans Frihet. Respekten för den studerandes integritet och frihet är naturligtvis grundläggande. Konkret betyder det å ena sidan att skolan i sin undervisning och övriga utbildningsverksamhet skall verka för att den enskilde studenten växer i sin frihet och sin förmåga att fritt välja, men även respektera andra frihet. Å andra sidan skall skolan och dess personal i sitt bemötande värna deltagarnas integritet och frihet. Detta skall ske i klassrummet, mentorskap och i den övriga skolmiljön.

För S:ta Birgittas del betyder detta ytterligare ett skäl till att vi medvetet fokuserar på Allmän kurs. Vi menar att denna kurs stärker människors möjlighet till egenmakt, utökade möjligheter att utbilda sig och söka anställning. Utbildningen syftar till att utmana den studerande att växa i sin egen frihet och därigenom växa som människa, vilket är en förutsättning för att vi människor skall kunna leva i enlighet med vår värdighet och meningen med det mänskliga livet såsom det skissats ovan.

Människor för andra. Det primära uppdraget för jesuitordens skolor är att utbilda män och kvinnor för andra. Utbildningen syftar till att väcka förståelse för den sociala nöd som människor kan leva under. Detta tematiseras i undervisningen och inte sällan har jesuitskolor sommarprogram för de studerande. De skickas då iväg för att leva och arbeta i socialt utsatta områden. Syftet är att väcka engagemang för sina medmänniskor och ett socialt ansvarstagande. Likaså erbjuds ofta studerande med begränsade ekonomiska resurser möjlighet att studera på skolan.

För S:ta Birgittas del är detta ett av grundskälen till verksamheten, nämligen att ge människor en andra chans i livet. Skolan erbjuder matstipendier, kurators stöd och andra former av konkret stöd för att studerande med större behov skall ges möjlighet att studera. På så sätt ser vi oss som skola göra en social insats och vara en aktiv del av samhällsbygget. Inte minst valet att verka i Södertälje är ett uttryck för detta. Häri ligger också det tredje skälet till att skolans fokus ligger på Allmän kurs.

Människan som skapad. Detta är den centrala orsaken till en jesuitskolas verksamhet, att den skall hjälpa de studerande att utveckla relationen till skaparen. Gudsrelationen ses som essentiell för människan. Det viktigaste en skola därför kan göra är att stödja och skapa former för att denna relation kan utvecklas hos de studerande.

För S:ta Birgittas del är detta en av de enskilda aspekterna i den ignatianska pedagogiken där skolan i sin undervisning särskiljer sig från andra folkhögskolor. Våra studerande liksom vår personal har varierande religiös bakgrund. Detta ser vi som eftersträvansvärt. Det betyder dock att vi också väljer att tematisera ”Människan som skapad” genom att fokusera på etik och existentiella frågeställningar.

Möjligheten att fritt och utifrån sina egna utgångspunkter få reflektera kring etiska och existentiella frågor, är viktig för att stödja de studerandes växt som människor med allt vad det innebär.

Naturligtvis leder det också till att gudsfrågan tematiseras. Det är viktigt att allt detta sker i respekt för deltagarens integritet och frihet, inte minst vad gäller dennes religiösa och kulturella bakgrund. Då många av de studerande varken har språk för eller är vana att reflektera över etiska och existentiella frågor utgör det naturligtvis även en del av undervisningen i svenska språket.

Cura Personalis. ”Att hjälpa själarna” är jesuitordens grunduppgift. För en skola som präglas av den ignatianska pedagogiken innebär detta omsorg om de studerande. Konkret betyder det skolan har omsorg om den enskilde studenten. Detta skall ses holistiskt och inte endas begränsas till studierna.

Människan är en helhet. Det betyder också att en lärares relation till de studerande skall präglas av denna omsorg. Vilket naturligtvis behöver ses i sammanhang med den respekt för den enskildes frihet och integritet som nämndes ovan.

För S:ta Birgittas del är detta något som förväntas av lärare och övrig personal. Det är en del av att arbeta på skolan.

Excellens. I idén att människan är skapad av Gud ligger också idén att Gud skapar av fri vilja och med en förnuftig tanke (jämför gudsavbildstanken i Gaudium et spes ovan). Det betyder att det finns en mening och ett mål med den enskilde människans tillvaro. Det betyder också att vi människor har utrustats, begåvats för detta. Att excellera betyder i detta sammanhang att förverkliga denna tanke, att bli så mycket sig själv som det är realistiskt möjligt och utveckla så mycket av de begåvningar man fått som det är realistiskt möjligt att upptäcka och utveckla.

I dokumentet Jesuit Education Aims to Human Excellence, beskrivs vad detta betyder för dem som arbetar utifrån en ignatiansk pedagogik. Det handlar om att den enskilde studenten skall utbildas för att maximalt kunna utveckla sina begåvningar för att kunna använda dem i tjänsten för sina medmänniskor. I detta sammanhang talar man om fyra C. Mänsklig excellens betyder då att en person har utvecklat: Consciense, det vill säga ett utvecklat samvete, andligt liv och ett genomtänkt moralsystem. Competence, en person är yrkesmässigt kompetent. Compassionate, man har förmågan att öppna hjärtat för andra människor och deras nöd. Committed, eftersom man har ett öppet hjärta för andra så är man också tydligt avgjord i sitt sociala ansvarstagande.

För S:ta Birgittas del betyder detta att vi inte skyggar för detta i den svenska skolkontexten laddade begrepp. Vill vi ta frågan om människans värdighet och frihet på allvar så behöver vi också sträva efter att försöka stödja de studerande i deras process att hitta och utveckla sina begåvningar så mycket som möjligt.