Om skolan

folkhögskola i Stockholm

Vi strävar efter att våra skolor ska vara små och familjära. Hos oss studerar alla efter en individuell studieplan. Vi ger dig mycket tid med lärare och mentorer. Du ska känna dig sedd och uppleva att du får tillräckligt stort personligt stöd för att klara studierna. Vår skola är en unik mötesplats för människor från hela världen och utgör en viktig plats för vårt mångkulturella samhälles framväxt.

För oss är människans andliga dimension viktig. Därför samlas vi i kapellet varje dag för en kort reflektion och tystnad. Vi arbetar för att fördjupa vår förståelse och respekt för olika kulturer och religioner och ser mångfalden som berikande.

Huvudman för St:a Birgitta Folkhögskola är Stiftelsen Sveriges Katolska folkhögskola. S:ta Birgitta har två systerskolor: S:ta Elisabet, vid Trädgårn i Göteborg och S:ta Maria mitt i Rosengård i Malmö.

Vår historia

Den första katolska folkhögskolan i Sverige, S:ta Birgittas folkhögskola grundades 1988 av Margareta Sjödin. Den låg då på Södermalm i Stockholm. Skolan startade först en filial i Malmö, S:ta Maria folkhögskola, som blev en egen folkhögskola år 1993. Den andra filialen som startades var i Göteborg, S:ta Elisabets folkhögskola, som blev en självständig folkhögskola 1 januari 2016.

I slutet av oktober 2014 flyttade S:ta Birgittas folkhögskola från Södermalm till nya lokaler i S:ta Eugenias församling på Kungsträdgårdsgatan 12. I augusti 2016 startade S:ta Birgittas folkhögskola ny skolverksamhet i Södertälje, S:ta Birgitta i Södertälje.

Skolans regler
Skolans A till Ö
Skolans värdegrund
Skolans profil

Om att läsa på folkhögskola

Folkhögskolan är en särskild utbildningsform för vuxna. De som studerar på Allmän kurs gymnasienivå får behörighet att söka till universitet, högskolor och yrkeshögskolor i en särskild kvotgrupp. Detta förutsatt att man även har erhållit den grundläggande gymnasiebehörigheten och de eventuella särskilda behörigheter som varje studieprogram kan kräva.

För att få behörighet att söka i den folkhögskolekvoten behöver man studera minst två terminer på folkhögskola. Antalet terminer man behöver studera på en folkhögskola avgörs av hur många terminer man studerat på gymnasiet samt om man har tidigare arbetslivserfarenhet.

Man får inga betyg på en folkhögskola. I stället får man det som kallas för omdöme. Omdömet är en samlad bedömning utifrån helheten, det vill säga allt som sker på skolan i olika ämnen och andra skolaktiviteter. Omdömet sätts av lärarlaget gemensamt och är en uppskattning av hur lärarna bedömer den studerandes möjlighet till studier på nästa högre nivå. skolan gör en bedömning utifrån fyra kriterier: kunskap, analysförmåga, organisationsförmåga och socialt ansvarstagande. Det högsta omdömet är 4 och det lägsta 1. För att söka in till vissa utbildningar krävs 4, andra 3,5, 3 och för någon utbildning kanske det räcker med 2,5.

För vidare läsning om folkhögskolan som studieform

Folkhögskola.nu
Sverigesfolkhögskolor.se